Naturen är många eniga om har mycket stort värde i många olika
aspekter, från det rent estetiska, den bidrar den till sinnesron och sundhet,
till det ekonomiska, men kanske framför allt för överlevnaden av vår planet.
Idag är det en del som menar att vi gör ett ganska gott styck arbete för att
bevara naturen i Sverige, om man jämför med många andra länder. Något
som är irrelevant tycker jag, då vi tydligtvis inte gör ett tillräckligt bra arbete
med att ta hand om den.

Enligt naturskyddsföreningens rapport “Från mångfald till enfald” så är 900
olika skogslevande arter idag klassade som hotade, något som
skogsbranschen ofta målar en annan bild av. Rapporten visar också att
fragmentering och kalhyggen är allvarliga hot mot skogens biologiska
mångfald och när skog kalhuggs blir oftast den skog som planterats, eller
självsås av kvarlämnade träd, enahanda. Detta är givetvis ett stort problem
då den biologiska mångfalden försvinner eftersom naturfientlig
monokultur som t.ex. granplantager ersätter “gammal skog”.

Tallskogen i Blekinge bl.a. lider också stora problem. I juli 2018 gjordes en
inventering som visade att mindre än hälften av alla tallar står oskadda,
vilket utgör en mycket stor skadenivå för tallskogen enligt BLT.
Skogsstyrelsen tror att det handlar om en kombination av liten
återplantering och skador från betande djur, så som älg, rådjur och hjort.

Det verkar kanske märkligt att något som borde vara så uppenbart värt att
beskydda som vår egen natur (och därmed också vår egna existens) inte
blir genomdrivet av stränga lagar och man kan ju fråga sig varför det är så?

För mig verkar svaret ganska uppenbart: Pengar. Något som förundrade
mig medans jag har varit igång och gjort research som den lekman som
jag är, var beskrivelsen av hållbar ekonomi. Så när man går in på KTH’s
hemsida står det så här:

“Det finns flera definitioner på ekonomisk hållbarhet. Skillnaderna mellan två
av dessa har sin grund i att man använt olika hållbarhetsmodeller som
utgångspunkt. I den första av dessa två definitioner förstås ekonomisk

hållbarhet som en ekonomisk utveckling som inte medför negativa
konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. En ökning av
ekonomiskt kapital får alltså inte ske på bekostnad av en minskning i
naturkapital eller socialt kapital.
I den andra definitionen likställs ekonomisk hållbarhet med ekonomisk
tillväxt, vilken anses vara hållbar så länge den totala mängden kapital ökar.
Ett ökat ekonomiskt kapital kan därmed tillåtas att ske på bekostnad av en
minskning av andra tillgångar i form av naturresurser, ekosystemtjänster
eller välfärd.”

Den första definitionen tror jag att många kan vara eniga om låter
konstruktivt och som en hållbar utveckling. Den andra definitionen låter
däremot väldigt skadlig, och verkar förklara hur skogsbranschen och
staten tänker.

Jag är som sagt en lekman när det handlar om hållbarhet, natur, ekonomi
osv, men trots det verkar det för mig ändå väldigt tydligt att om vi ska
kunna skapa en hållbar utveckling i alla dess former, kan pengar och
girighet inte vara en prioritering. Vi måste istället sträva mot att skapa en
hållbar utveckling genom att:

• Vi blir tvungna att implementera stränga lagar och beskydda vår
sårbara natur eftersom staten som den ser ut idag inte gör det.
• Det skulle gynna oss alla att utveckla en större medvetenhet om
hållbarhet och sträva efter att behandla naturen, våra medmänniskor
och hela jorden med avsevärt högre respekt.
• Tidigt utbilda människor om hur viktig naturen är för oss, och vad
den faktiskt gör för vår överlevnad och livskvalitet.
 

Källor:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/blekingska-tallskogen-ar-hotad

https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/skog/rapport/taket-ar-
natt

https://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/ny-skogsrapport-fran-
naturskyddsforeningen-fran-mangfald-till-enfald

https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-
utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekonomisk-hallbarhet-
1.431976
 

Av:
Enrique Da Costa Maya 04/02/2021