För 12-15-åringar medför covidvaccination högre risk för skador och sjukdomar än att vara ovaccinerad
Den senaste tiden har det förts en hettad diskussion i media om huruvida multisystemiskt inflammatoriskt syndrom hos barn, MIS-C, orsakas av covid-19 eller ej, och i vilken utsträckning svaret på den frågan bör påverka nytta/risk-bedömningen vid avgörandet om covidvaccination för 12-15-åringar. Vi skulle här vilja lägga argumentationen om huruvida sars-cov-2 orsakar MIS-C eller ej åt sidan för ett ögonblick, och istället titta på lite officiella siffror gällande covid-19 och covidvaccinet. Låt oss framför allt titta på detta med covidvaccinskador som drabbar hjärtat, och låt oss först ta pojkarna i åldersgruppen.
I USA leder covidvaccinet till den potentiellt allvarliga hjärtåkomman myokardit/perikardit hos 0,02 procent av 12-15-åriga pojkar [1]. Denna siffra stöds av en israelisk rapport som även den visar på 0,02 procent myokardit/perikardit-drabbade bland de vaccinerade [2]. Även om den rapporten gäller den påföljande åldersgruppen så utgör den ett stöd eftersom det är konstaterat att den myokardit/perikardit som uppstår efter covidvaccinet drabbar fler och fler ju yngre de är [3].
Låt oss sedan se på andelen 12-15-åriga svenska pojkar som lades in på sjukhus med ett positivt sars-cov-2-test till och med 26 maj i år – där för övrigt alla MIS-C fall för denna åldersgrupp ingick. Vi finner då att denna andel var 0,03 procent [4, 5, 6].
Nu är frågan: är siffrorna 0,02 procent och 0,03 procent jämförbara? Svaret är nej, av flera skäl.
Det första skälet är att de här unga pojkarna, liksom alla andra som får covidvaccinet, kan få en uppsjö av olika skadeverkningar av injektionen. För det mest använda covidvaccinet i Sverige, Corminaty, har skador rapporterats uppstå i hela 25 olika organklasser, varav hjärtat bara utgör en klass, och dessa innefattar allt ifrån milda symptom till dödsfall [7].
Det andra skälet är att myokardit/perikardit ger upphov till en ärrvävnad av fibros i hjärtat, eftersom hjärtceller under inflammationen dör och eftersom dessa inte ersätts av kroppen, i motsats till i många andra organ. Och den här komplikationen kan ge arytmier och andra problem längre fram i pojkarnas liv, vilka kräver sjukhusvård och ibland till och med intensivvård. Och inte bara det; en tioårsuppföljning har visat att de som haft myokardit har en 100 procent högre risk att dö jämfört med friska kontroller [8, 9].
Det tredje skälet, vilket egentligen är det allvarligaste samtidigt som det är det minst uppmärksammade, handlar om den enorma underrapporteringen till de olika vaccinskaderapporteringssystemen som finns. Den samlade bedömningen är att rapporteringen av vaccinskador är så låg som runt 1 procent, och så lågt har den dessutom legat konstant ända sedan 90-talet [10, 11, 12].
Det fjärde skälet är att alla barn som läggs in på sjukhus testas för sars-cov-2. Men bara för att de testar postivt och sedan får sjukhusvård så betyder inte det att de vårdas för covid-19, utan det kan vara alla möjliga skäl till inläggningen. De kan vara på sjukhus för till exempel operation av en olycksfallsskada eller behandling för en kronisk sjukdom, och då är det i själva verket inkorrekt att de skrivs in i ”svensk slutenvård med diagnosen covid-19”. Men det görs ändå.
Det femte och sista skälet är att sjukdomstillfällena för covid-19 hos barn som uppstod under covidvågorna är passerade. Det råder nu högst sannolikt stor immunitet bland 12-15-åringar i Sverige. Man kan inte jämföra med historiska sjukdomsfall utan man måste jämföra med den covid-19-potential som fortsatt kan tänkas uppträda. Och det antal sjukhusvårdskrävande covid-19-fall inom den här åldersgruppen som kan uppkomma i framtiden är extremt få.
Dessa fem faktum höjer den 0,02-procentiga covidvaccinskaderisken betydligt, ja även långt över 0,03 procent, samtidigt som de sänker sjukhusvårdsrisken för covid-19 till avsevärt under 0,03 procent, med all säkerhet även en bra bit under 0,02 procent. Så oavsett om man landar i slutsatsen att MIS-C är sars-cov-2-orsakad eller ej, så är det uppenbart att det för svenska 12-15-åriga pojkar innebär en högre risk för skador och sjukdomar att covidvaccineras än att vara ovaccinerade.
Om vi sedan övergår till flickorna, så gäller naturligtvis de fem ovan nämnda påverkansfaktorerna även för deras siffror. Flickor drabbas också av myokardit/perikardit i viss utsträckning efter covidvaccinering [3], men främst är det andra typer av skador som injektionen kommer ge upphov till hos dem. Bland de allvarligare covidvaccinskadorna hos kvinnor återfinns anafylaktiska attacker, allergiska reaktioner, blodkomplikationer samt lymfadenopati. Det senare med en komplicerad psykologisk effekt invävd, när kvinnorna misstar lymfsvulsterna för cancer [13, 14, 15, 16, 17, 18, 19].
Dock ska man framför allt tänka på att kvinnor överlag drabbas av skadeverkningar från vaccinet i högre utsträckning än män [18] och dessutom, att tonåringar drabbas av covidvaccinskador i högre utsträckning än vuxna [20]. Så även för flickorna i denna åldersgrupp medför covidvaccination en högre risk för skador och sjukdomar än att inte vaccineras.
Av ovanstående skäl anser vi att covidvaccinationen av 12-15-åringar i Sverige omedelbart bör stoppas.
Link (se for referenser):